onsdag 17 juni 2009

Hysteriskt utbrott

Säg den lycka som varar för evigt.

Lilla fick en totalknäpp i eftermiddag, efter teater och dans, efter fika och tv. Hon blev arg på Stora, drämde knytnäven i tangentbordet till datorn upprepade gånger och skrek hysteriskt.

Stora var väl inte ett under av pedagogik utan fortsatte provocera och resultatet blev många tårar från både Stora och Lilla.

Nu har de lugnat sig, men jag är helt slut. Det tar på krafterna att försöka förhindra, vilket inte gick idag för det hände på en millisekund, och sen försöka reda ut, förklara varför och få dem båda att förstå.

2 kommentarer:

  1. typiskt.. När man väl får framsteg tycker jag bakslagen är extra jobbiga. Men bakslag kommer ju alltid.. hoppas de inte blir för många bara!

    KRAM!
    Monica R

    SvaraRadera
  2. Åh storkram från Mib. Jag vet precis hur det där är.

    SvaraRadera