Det långverkande ritalinet är i högre dos än det korttidsverkande hon fått och jag undrar om det inte är så att Lilla är extremt känslig för metylfenidathydrokloriden i sig. När hon fick första kapseln blev hon dödstrött och det sammanföll med skolavslutningen och det var egentligen svårt att säga vad som är vad, men det var samma sak igår. Och hon säger själv att det känns precis som när hon började med ritalin och fick en hel tablett första gången. Samma känsla i huvudet, samma slags trötthet.
Och så idag. Jag gav henne kapseln precis när hon gick upp och när medicinen kickat in har hon städat, alltså verkligen STÄDAT. Inte bara dragit dammsugaren mitt på golvet, utan plockat undan alla sina saker, lagt saker på rätt plats, dammat och bytt lakan, lagt in kläder och sen ovanpå det städat badrummet. "Mamma, det är till och med roligt att städa nu!"
Den extrema tröttheten är borta. Hon verkar kunna sortera tankar, kunna organisera och planera på ett helt annat sätt och utan att bli helt utslagen.
Jag frågade henne vad hon tyckte om den nya medicinen, och då svarar hon med ett brett leende "den är jättejättebra".
Det kanske är så att hon behöver ett par dagars inkörning när hon byter dos, för att vänja sig?
Det verkar väldigt hoppfullt just nu, det här! =)
Åh herregud, det där med städningen lät verkligen intressant!...
SvaraRaderaLilla är ett barn som aldrig, verkligen _aldrig_ kunnat städa. Det har bara blivit kaos för henne och hon har alltid hamnat i jätteutbrott. Och idag.. Du skulle sett! Hon har fått undan, kastat en himla massa skräp, sorterat - inte tryckt in - kläderna i garderoben.
SvaraRaderaJag är stum. Och jag tror att det är ritalinet som hjälper henne. Nu har hon stökat ner igen, för de leker, men jag kan rapportera hur det går sen, när hon måste städa efter sig. Det normala är att hon inte orkar/inte kan...