Lilla har gått till skolan utan problem hela veckan. Hon ringde mig vid lunch för att fråga en sak, var pigg, glad och nöjd. En timma senare ringde hon igen. Helt sänkt. Rösten helt utan gnista. Hon var på väg hem en halvtimma innan skolan slutade och bad att jag skulle komma och hämta henne.
Jag hämtade och oj, vad hon såg ut. Jättetrött, hängig och eländig.
Det visade sig att det hade varit diagnos i matten. Och hon hade inte kunnat en enda uppgift, sa hon. Det hade fullkomligt låst sig för henne. Helt och hållet. Det hade varit jättejobbigt för henne.
Nu, några timmar senare är hon okej igen. Men, det här blir något vi måste fundera över hur vi ska lösa.
Stackars lilla, vad jobbigt det måste vara för henne. Jag hoppas det finns några bra verktyg att lära henne, så att hon kan arbeta runt låsningarna och de inte tar all hennes energi.
SvaraRadera