Lilla är hos sin pappa över långhelgen. Imorgon är hon utlånad till morfar i sällskap med Stora. Jag har nu fått skriva en instruktion till morfar över hur medicinerna ska tas. Och med det hoppas jag att det fungerar.
Lilla själv verkar vara tämligen disträ för tillfället. Innan har hon haft koll på hur och när hon ska ta sina mediciner. Nu vet hon varken vilka eller hur ofta hon ska ta. Ikväll smsade hon mig och frågade om hon inte skulle ta en tablett till, av dem som det blev tyst i huvudet av. Eller var det kanske en önskan om att få ta en gång till för att slippa bruset inne i huvudet?
Hon verkar annars vänja sig vid ritalin och inte bli lika dödstrött och apatisk och då kan jag tänka mig att låta henne fortsätta. Lilla verkar tycka att det är väldigt skönt att slippa det "som springer fort inne i huvudet" och jag tror att jag kan förstå henne. Hon säger också att det är mycket lättare att tänka och hänga med i skolan. Bara det är ju en stor fördel. Kanske är det rätt i långa loppet? Tänk om det gör att hon orkar skolan bättre? Tänk om hon orkar hela dagar på sikt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar